Varför dans som uttrycksform i skolan? Dans där eleverna stimuleras att uttrycka sina egna idéer, tankar och känslor i dans eller visa upp en dans som är koreograferad har tidigare varit sällsynt i skolan. Nu har Skolverket och Institutet Dans i skolan i samarbete med Sveriges kommuner och regioner (SKR) producerat en film om Dans i skolan för att inspirera och visa hur dans i skolan kan gå till.
– Dansen har inte haft en stark ställning i skolan om man jämför med andra estetiska uttrycksformer som bild och musik. Dansen som uttrycksform i skolan kan ses ur flera aspekter såsom den kulturella, sociala, kinestetiska, emotionella, kognitiva och estetiska aspekten. Uttryck, inlevelse och eget skapande står i fokus när eleverna får möta dansen som uttrycksform i skolan, säger Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och verksamhetschef för Institutet Dans i skolan.
Dansen är ett ursprungligt och direkt språk som har stor betydelse för barn och ungdomar när det gäller att stärka den egna identiteten och våga ta plats i samhället. I dansen kan man uttrycka det som kan vara svårt att säga med ord. Genom dansen får eleverna mötas över språkgränserna. Med hjälp av det universella språket som dansen är utforskas kraft, rum, tid och fantasi ofta med hjälp av ett rikt bildspråk och inspirerande musik.
Skolan når alla barn. Därför är det viktigt att skolan ger alla elever möjlighet att upptäcka dansen som uttrycksform. Läroplanen lyfter fram elevernas rättighet att få gestalta sina kunskaper genom olika uttrycksformer t.ex. dans. Det kan handla om att dansa matematik, dansa historia, dans och språkutveckling, dans, värdegrund och samtycke eller att få skapa en koreografi.
Dans har alltid varit en viktig form för kommunikation mellan människor. I dansen tar man tillvara barns och ungas genuina behov av lek och rörelse. Att dansa är en icke verbal kommunikation där dansen är språket.
– Nu ökar intresset för dans i skolan från förskola, grundskola, gymnasium till högskola. Det handlar både om eget utövande i dans och mötet med dansen som scenkonst. Ansvarstagandet för dansen ser mycket olika ut i skolorna. Drygt 100 kommuner har introducerat dansundervisning under ledning av danslärare i skolan. Det kan handla om en enskild skola i en kommun eller ett helt rektorsområde som har förankrat dansen som uttrycksform på schemat kontinuerligt. Det finns några exempel där alla kommunens skolor får dans på schemat tillsammans med en danslärare, säger Cecilia Björklund Dahlgren
Danskompetens efterfrågas och dansläraren är en ny lärarkategori i skolan. Danslärarna är oftast anställda vid kulturskolor och åker ut och undervisar i kommunens olika skolor. Men det finns också skolor som har en egen danslärare anställd.
Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Kraven på mer rörelse i skolan passar särskilt väl in på utvecklingsarbetet dans i skolan. Samtidigt som dans alltid är fysisk aktivitet får eleverna i dansen också arbeta med fantasi, kreativitet och eget skapande genom egna personliga uttryck. I dansen kan eleverna uttrycka det som är svårt att uttrycka med ord. Många skolor vill arbeta med dans och integration. Dans, genus, identitet och empati utforskas i olika dans i skolan-verksamheter. Dans och poesi och dansad arkitektur är också exempel som väcker intresse.
Ni som vill starta med dans som uttrycksform i skolan kan börja med att planera för ett dansprojekt och hitta finansiering för att kunna engagera en utbildad danslärare.
Alla Sveriges kommuners skolhuvudmän och fristående skolor har möjlighet att söka bidrag från Kulturrådets Skapande skola satsning. www.kulturradet.se.
Vill ni få hjälp att utveckla projektet och diskutera mål och metoder samt hitta danskompetens och danslärare som har erfarenheter av att arbeta med obligatorisk dansundervisning i skolan kan ni ta kontakt med Institutet Dans i skolan: www.dansiskolan.se.
Målen för Institutet Dans i skolan är:
Institutet Dans i skolan kan också hjälpa till med kompetensutveckling för skolpersonal. Det genomförs också sommarakademier i flera regioner med kompetensutveckling i dans för skol- och förskolepersonal. Vartannat år arrangeras också en nationell Dans i skolan-biennal, en mötesplats för hela landet för inspiration och erfarenhetsutbyte för lärare, rektorer och skolpersonal.
I filmen ”Dans i
skolan - estetik, identitet & hälsa” presenteras tre exempel på dans i
skolan-verksamhet:
Det här är skolorna som medverkar i filmen:
Elinsborgsskolan i Tensta är ett exempel där man har haft ett mindre dans i skolan-projekt för alla klasser i årskurs ett under ett läsår. För att kunna engagera en danslärare och finansiera verksamheten har skolan fått bidrag från Kulturrådets Skapande skola-satsning. I dansprojektet har man arbetat med dans och språkutveckling och utforskat det universella språk som dans är. Det är bra att kunna starta med ett mindre projekt som utvärderas och därefter kan skolan kanske utöka och förankra dans i skolan-verksamheten.
Sameskolan i Kiruna är ett exempel på en skola som inte har haft möjlighet att ha en danslärare i skolan varje vecka. Dansverksamheten startades som ett Skapande-skola-projekt som har vidareutvecklats. En utbildad danslärare kommer till Sameskolan 5–6 gånger per år och dansar då med skolans alla elever. Samtidigt får den befintliga skolpersonalen inspiration och kompetensutveckling och de fortsätter att arbeta med dansen under läsåret. Sameskolan i Kiruna har haft dans som konstform kontinuerligt sedan 2003. Man skapar ofta koreografier med utgångspunkt från Sapmi, t.ex. dansar eleverna de åtta årstiderna, rendansen, järv och ripor och dansad arkitektur i samband med stadsflytten. Dessutom utvecklas mötet mellan jojk och dans.
Storkyrkoskolan i Stockholm har haft dans under ledning av danslärare sedan många år. Från läsåret 2022–2023 ger skolan alla elever dansundervisning under ledning av danslärare två timmar per vecka. Alla elever från förskoleklass till årskurs 6 dansar kontinuerligt hela läsåret. Den ena timmen ägnas åt dans som konstform, där kroppsmedvetenhet, och det egna skapandet med uttryck och inlevelse är i fokus. Den andra danstimmen arbetar eleverna med dans som metod för annat lärande t.ex. dans och historia, dans och språkutveckling och dansad matematik. Storkyrkoskolan har en heltidsanställd danslärare.
Dans i skolan under ledning av danslärare som finns i landet förekommer mest på lågstadiet. Dans i skolan-verksamheten kan starta i form av ett mindre projekt och då är det ofta under ledning av en utbildad danslärare. Eleverna får dansundervisning en lektion per vecka kontinuerligt under hela läsåret.
Det finns också flera goda exempel på hur dans för mellanstadieelever har förankrats genom kontinuerlig dansundervisning i skolan. På mellanstadiet är det också oftast dans en lektion per vecka hela läsåret.
Obligatorisk dansundervisning på högstadiet är inte särskilt vanligt. Det förekommer mest som avgränsade projekt och mera sällan.
Många skolor med dans på schemat har utökat timplanen för att kunna få plats med dansen och de har utvecklat projekten till permanentad verksamhet.