Dans i förskolan

Institutet Dans i skolan har genom några pilotprojekt börjat arbeta med dans som uttrycksform i förskolan. Förskolorna i Kiruna har visat att det går att nå mål i förskolans läroplan genom att återkommande ha dans med barnen. Förskolepersonalen har fått utbildning i dansens pedagogik och själva fått pröva på dans som uttrycksform. Dansen har blivit en naturlig del av förskolans arbetssätt.

I Stockholm har förskolan Lyckeboa haft dans med en danspedagog vid fem tillfällen med någon veckas mellanrum. Syftet var att pröva hur det skulle gå att arbeta med dans på ett systematiskt sätt med en grupp 3-4 åringar, där i stort sett ingen hade någon erfarenhet av dans sedan tidigare. Ett annat syfte var att se om danslektionerna även skulle kunna rymma fortbildning av förskolans personal.

Vid dessa danstillfällen dansade barnen ungefär 40 minuter. All personal var då med och dansade. Efter lektionen stannade en i personalgruppen kvar under ca 20 minuter och fick handledning av danspedagogen med syfte att kunna öva dansinslag till nästa tillfälle. Tips om lämplig musik att använda lämnades också. Nästa gång danspedagogen kom till förskolan hade barnen kunnat öva och repetera under ledning av förskolans egen personal.
Vid det sista danstillfället bjöds föräldrarna in. De fick då också svara på en enkät om hur de såg på dans som ett inslag i förskolans arbete. En tid efteråt hade all personal på förskolan, även de som inte varit med på dansen, en föreläsning om vad dans i förskolan kan innebära med tanke på barnets utveckling. Personalen fick även själva pröva några av de dansinslag som barnen övat.

Utvärderingen av detta miniprojektet blev mycket positiv. Barnen tyckte hela tiden att det var roligt att gå till dansen (förskolan hade tillgång till en större lokal i en dansstudio). De som var lite blyga, försiktiga eller oroliga från början rycktes snabbt med. Föräldrarna var mycket positiva till att barnen fått pröva dans och såg bara fördelar med att erbjuda dans till alla barn. En förälder tryckte på den kulturella aspekten av dans och menade att det var viktigt att föra in klassisk musik i barnens värld. En annan förälder skrev att dottern nu ville börja dansa på fritiden.

Personalen intygade att dansundervisningen satt spår i barnens lekar och rörelsemönster och i personalgruppen fanns ett stort intresse av att fortsätta med dans på något sätt. En idé från institutets sida var att initiera ett nätverk av intresserad förskolepersonal i kommunen och ordna med inspirationsträffar framöver.

Varför ska man ha dans i förskolan? I de styrdokument som finns om förskolans arbete finns många argument som kan föras fram. Barn har ett naturligt rörelsebehov som kan kanaliseras i dansen. Barnet är sitt eget uttryck och dansen lockar fram det barnet redan har i fråga om kroppsmedvetenhet och fantasi. Ett barn har rätt att uttrycka sig på sitt eget fria sätt, men kan också genom dansen få träna sig i att uttrycka tankar, känslor och upplevelser. I dansen möter man varandra och varandras olikheter och tränar sin empatiska förmåga. Dans har även en social aspekt där man lär sig turordning och tränar koncentration och samarbete. Dansen har också en estetisk dimension  - man använder alla sina sinnen, man kan njuta av vackra rörelser och dynamisk musik.

Dans i skolan finns nu i 110 kommuner I Sverige och Dans i förskolan sprider sig.

Elisabeth Sörhuus, styrelseledamot i Dans i skolan