Ericson, G. (2000). Dans på schemat: beskrivning och bedömning i ett estetiskt ämne. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, A. (2007). Dansens plats i skolan. Tradition, utveckling och lärande i Skellefteå kommun. (Uppsats för licentiatexamen). Umeå: Umeå universitet.
Pape Pedersen, I. (2019). Med embodied pedagogy og Småbarnspedagogikk på Paletten- å nyanser av rødgul farge i to (u)like fag-og forskningsfelt. På Spissen, 5(3), 25-44.
Sansom, A. N. (2011). Movement and dance in young children’s lives. Crossing the divide. New York: Peter Lang Publishing.
Sansom, A. (2015). Reciprocal engagement in dance: empowering encounters in New Zeeland early childhood settings. In Dance Education around the world. Perspectives on young children and change, edited by Charlotte Svendler Nielsen and Stephanie Burridge, 22-31. London and New York: Routledge.
Sjöstedt Edelholm, E. (2004). Om dansen i skolan. I E. Grönlund & A. Wigert( Red.), Röster om danspedagogik (s. 91-104). Stockholm: Carlssons.
Styrke, B-M. (2018). Danshistoriska nedslag i och utanför skolan. I E. Skåreus (Red.), Estetiska ämnen och genus (s. 47-63). Malmö: Gleerups.
Andersson, N. & Ferm Thorgersen, C. (2015). Bedömning av danskunnande – uttryck, respons och värdering inom ett estetiskt ämne. I B-M. Styrke (Red.), Kunskapande i dans. Om estetiskt lärande och kommunikation (s. 171-187). Stockholm: Liber.
Andersson, N. (2018). Making space for assessment: dance teachers’ experiences of learning and teaching prerequisites. Research in Dance Education, 19(3), 274-293.
Stinson, S. W. (2015). Rethinking standards and assessments in dance education. In Dance Education around the world. Perspectives on young children and change, edited by Charlotte Svendler Nielsen and Stephanie Burridge, 107-116. London and New York: Routledge.
Styrke, B-M. (2015). Bedömning av danskunnande – uttryck, respons och värdering inom ett estetiskt ämne i en gymnasiekontext. I B-M. Styrke (Red.), Kunskapande i dans. Om estetiskt lärande och kommunikation (s. 150- 170). Stockholm: Liber.
Anttila, E.( 2015). Dance as embodied dialogue: insights from a school project in Finland. In Dance Education around the world. Perspectives on young children and change, edited by Charlotte Svendler Nielsen and Stephanie Burridge, 79-87. London and New York: Routledge.
Anttila, E. & Svendler Nielsen, C. (2019). Dance and the Quality of Life at Schools: A Nordic Affiliation. I K.E Bond (Ed.), Dance and the Quality of Life (s. 327-345). Cham, Switzerland: Springer.
Jusslin, S. (2019). Creative dance in the literature classroom: (Re)making meaning and stretching boundaries. I H. Höglund, S. Jusslin, M. Ståhl & A. Westerlund (Red.), Genom texter och världar. Svenska och litteratur med didaktisk inriktning – festskrift till Ria Heilä-Ylikallio (s. 273–288). Åbo: Åbo Akademis förlag.
Nikkanen, H. M., K. Kirsi, and E. Anttila. (2020). Artistic Process as a Frame for Collaborative, Embodied Pedagogies: Combining Dance with Language Learning. In Dancing across Borders. Perspectives on Dance, Young People and Change, edited by Charlotte Svendler Nielsen and Stephanie Burridge, 134-144. London and New York: Routledge.
Sjöstedt Edelholm, E. (2015). Att närma sig kunnande i och om improvisation i dans. I B-M. Styrke (Red.), Kunskapande i dans. Om estetiskt lärande och kommunikation (s. 122-136). Stockholm: Liber.
Smith- Autard, J. (2002). The Art of Dance in education. (2nd ed.). London: A & C Black Publishers.
Stinson, S. (1989). Creative dance for preschool children. Early Child Development and Care, 47(1), 205-209.
Stinson, S.W. (2005). Why Are We Doing This? Journal of Dance Education, 5(3), 82-89.
Wright, S. & J. Deans. (2020). “The Role of Movement, Dynamics and Expression in Chidlren’s Drawings of Dancing”. In Dancing across Borders. Perspectives on Dance, Young People and Change, edited by Charlotte Svendler Nielsen and Stephanie Burridge, 157-169. London and New York: Routledge.
Bond, K. E. (2017). “Boys are Morons” … “Girls are Gross”: Let´s dance! I W. Oliver & D. Risner. (Ed.), Dance and Gender. An Evidence-Based Approach (s. 135-157). Florida: University Press of Florida.
Hebert, C. (2017). Boys only! Gender-Based Pedagogical Practices in a Commercial Dance Studio. I W. Oliver & D. Risner. (Ed.), Dance and Gender. An Evidence-Based Approach (s. 97-114). Florida: University Press of Florida.
Holdsworth, N. (2013). ’Boys Don’t Do Dance Do They?’ Research in Drama Education, 18(2), 168-178.
Lindqvist, A. (2015). Dans och genus i förskolan – ett tematiskt arbete om rymden och känslor. I B-M. Styrke (Red.), Kunskapande i dans. Om estetiskt lärande och kommunikation (s. 90- -105). Stockholm: Liber.
Lindqvist, A. (2010). Dans i skolan – om genus, kropp och uttryck (Diss.). Umeå: Umeå universitet.
Lindqvist, A. (2018). Om män, pojkar och dans i förskola och skola. I E. Skåreus (Red.), Estetiska ämnen och genus (s. 127-142). Gleerups.
Lindqvist, A. (2019). Bortglömda kroppar i ett akademiserat förskollärarprogram?: om förskollärares lärprocess. På spissen forskning/Dance Articulated, 5(1), 43-64.
Pastorek Gripson, M. (2016). Positioner i dans: Om genus, handlingsutrymme och dansrörelser i skolans praktik (Diss.). Göteborg: Göteborgs universitet.
Stinson, S.W. (2005). The Hidden Curriculum of Gender in Dance Education. Journal of Dance Education, 5(2), 51-57.
Lundvall, S. (2015). Estetik och rörelse i skolan – om relationen mellan dans och gymnastik. I B-M. Styrke (Red.), Kunskapande i dans. Om estetiskt lärande och kommunikation (s. 39- 52). Stockholm: Liber.
Lykke Nielsen, M. (red.). (2019). Dans 22: bevægelse, koreografi og performance. Köpenhamn: Frydenlund.
Mattsson, T. (2015). Dansens position i ämnet idrott och hälsa. I B-M. Styrke (Red.), Kunskapande i dans. Om estetiskt lärande och kommunikation (s. 53- 69). Stockholm: Liber.
Mattsson, T. (2016). Expressiva dansuppdrag. Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa (Diss.). Malmö: Malmö högskola.
Institutet Dans i skolan har genomfört en kartläggning med kultur- och musikskolor i Sveriges samtliga 290 kommuner som visar att 86 kommuner har obligatorisk dansundervisning i grundskolan under ledning av danslärare.
Hela 75 % av de som utbildar sig till danslärare arbetar inom yrket redan inom ett år efter sin examen. Det visar en uppföljning av samtliga som examinerats som danslärare från Luleå tekniska universitet (LTU) 2008–2019 samt Dans och Cirkushögskolan (DoCH) från 2016–2019 som Institutet Dans i skolan har gjort. 90 % av de som gått danslärarutbildningar arbetar som lärare antingen med dans och/eller med sitt andra ämne.
Dansmatte får eleverna använda sig av dansen för att gestalta och konkretisera matematiska begrepp. Dansmatte ger en fördjupad förståelse för matematik och erbjuder en alternativ inlärningsmetod. Dansmatte för högstadiet är ett komplement till matematikundervisningen och strävar mot att eleverna ska nå kunskapsmålen i matematik.
Metoden för Dansmatte för högstadiet har utvecklats på Johan Skytteskolan i Älvsjö. Där är var tredje matematiklektion en dansad matematiklektion. Dansläraren arbetar nära matematikläraren så att deras undervisning kompletterar varandra.
Materialet (skrift+DVD) kostar 250 kr och kan beställas via info@dansiskolan.se.
